Äntligen är ansökan iväg skickad! Då är det bara vänta



 


Lennart Nilsson




Lennart Nilsson Fotograf.

 

Detta är en otroligt duktig fotograf! Han är nu 90 år gammal. Under sitt liv har han tagit många fantastiska foton. Här följer några intressanta bilder:

För att se fler bilder, gå in på hans hemsida http://www.lennartnilsson.com

 

 

 

 

 

Lobotomi


Dec. 26, 2011






Hoppas alla har haft en god jul!
För det har jag, och särskilt aktiv på bloggen har jag inte heller vart, men inlägg kommer när jag har bilder att lägga upp!

Dec. 5, 2011

Upptäckte att min svenska i förra inlägget inte var så proffsig. Skrev inlägget i brådska så det blev som det blev.
Äntligen har snön kommit. Vaknade imorse och tittade ut, det är alldeles vitt på backen. Hoppas på att den stannar bara så att man kan fotografera lite.


Detta är jag, (jo jag vet att det är stökigt bakom mig men jag har tagit fram kartonger

med bland annat julsaker) Nu ska jag åka iväg på en dansuppvisning.
Kameran är såklart med!

Jag tror jag har Riktat mina tankar bort ifrån Canon. Har nästan blivit lite intresserad av Nikon nu för tiden, vi får se om jag byter kamera innan jag börjar köpa till fler prylar.
Om inte så vill Peter köpa min Canon + tillbehör. Han är lika foto-tokig som mig.

Kanske borde bekanta mig med all utrustning som går att köpa till först, innan jag köper något dyrare.
Bara man håller sig till ett märke så kan man ju uppgradera huset senare.

Ciao!


Enkel bild tagen förra vintern. Skickade in den till PT som väderbild och den kom då med.




Vad jag gillar med denna bild är att de är svartvit. Älskar svartvita foton!
"rynkorna" i händerna älskar jag också, även det vita hjärtats kontrast till händerna.
Det jag hade gjort annorlunda idag var nog att dra upp ärmarna på modellen eftersom att det svarta på jackan tar väldigt mycket av uppmärksamheten.. tyvärr.. Och jag hade nog vridit på kameran också.
Men man lär sig för varje dag som går! Och det är jag glad för. Har utvecklats enormt som fotograf, och jag kan och kommer att utvecklas ännu mer!

Roses





På studenten fick jag bland annat rosor. Tycker det är bland de vackraste blommorna i världen.
Självklart ville jag inte kasta dem när de torkat för jag tyckte fortfarande dom var fina.
Var bara tvungen att ta en bild av dom så jag klippte av dem och fotograferade.
Rosor är ju vackra i sig så jag tycker bilden blev helt okej.

Just nu smyckar de torkade rosorna mitt tvättställ i badrummet tillsammans med några vita stenar.
Väldigt trevligt varje gång man stiger in och möts av vackra torkade blommor.
Man blir lite glad. Ligger även några på badkarskanten bland några värmeljus.



Arvika 2011





Jag gillar mystiken i bilden. Den varma tonen ger en speciell känsla.. Lite som en tidig morgon när du stiger upp och dimman ligger kvar.

Nov. 21, 2011

Bjuder på en gammal, lite oskarp bild!
Imorgon ringer chefen så då får jag vet vilken stad jag ska börja fota i under helgen. Ska bli spännande men är lite nervös ändå.



Mäktigt

Landscapes: Volume Two from Dustin Farrell on Vimeo.

.
För att göra det ännu mäktigare.. klicka upp för att se fullscrean. Riktigt vackert!

 


Nov. 15, 2011

Oj vad jag uppdaterar dåligt på denna blogg. Har inte riktigt tid att fotografera så ofta hemma. Men jag tar chansen så fort den kommer. Fotar mest vardagen. Om vi åker till Öhlund så ska jag nog passa på att fota lite bebis. Måste vara riktigt skoj! Svartvita bebisbilder är ju nästa oslagbart.

Angående fotojobbet så fotograferade jag två dagar på havsbadet under helgen som var. Det gick väldigt bra och bilderna blev riktigt fina. Det är inte ofta jag blir nöjd själv för jag hittar alltid något jag kunde ändra på. Nästa gång börjar jag jobba på riktigt. Jag tror att det svåraste kommer att vara att poséra kunderna...




Ännu en bild tagen i Öjebyn vid älven. Tycker det är väldigt svårt att få dimmiga bilder att inte se dassiga ut.
Man känner sig bortskämd när man fått fota med proffskameror. Det blir lite konstigt när man återgår till sin egna "billiga" sytemkamera
Önskar mer djup i bilden men dimman gör det svårt .. oavsett vilken bländare man har.

.

Ska jag berätta en hemlighet? Som inte längre är en hemlighet då. Numera är jag modefotograf för ett företag i Göteborg. Kommer dock att jobba runt om i olika städer i Sverige! Spännande!

Det började med att jag t räffade chefen och frågade om det behövdes några fotografer. Ja, det gjorde det! Jag fick kontaktuppgifter till chefen och Sedan fick jag skicka in bilder från min portfolio. (oj shit var min första tanke!, Jag har ju ingen portfolio! Så det var bara försöka samla in modeller och böja fotografera) Efter bedömningen fick jag även provfota i skellefteå. Snacka om att jag var nervös... Nya kameror, sändare och blixtar gjorde inte att jag blev mindre nervös. Det blev en till liten utmaning. Fick försöka lära mig allt detta på 2 minuter(?!) innan jag skulle börja fotografera. Det gick väldigt bra trots detta. Som tur var fick jag en ganska lätt modell som gjorde de posér jag föreslog utan att klaga eller verka obekväm vilket jag tycker är otroligt viktigt för att man ska kunna sammarbeta på ett bra sätt.

Efter detta fick en fotograf bedömma mina bilder. Nervöööööst... Jag fick bedömningen och det kändes väldigt bra. Jag gick runt och bekantade mig med de andra fotofraferna på företaget och de var mycket trevliga!
Hur som helst. På bussen hem kunde jag bara inte sluta le. Det var en sån härlig känsla och jag var glad rakt igenom hela kroppen. Hade knappt käkat på hela dagen så jag var dö-hungrig. Men jag var bara så himla glad och firade med att åka på fest på kvällen. Lyckad dag!

Nu påminner denna låten mig om då jag åkte buss hem ifrån skellefteå. Lyssnade på den om, om och om igen.

Flo Rida – Good Feeling

.


Beautiful day


Ögonblick, det går nog aldrig riktigt att få dem tillbaka...



Ibland, även fast bilder inte är professionellt tagna eller följer de riktlinjer som är satta för ett snyggt taget fotografi, så kan dom vara otroligt vackra. Bara för att det är vad det är... eller för att den säger någonting.
Jag vet inte riktigt varför jag har fastnat för bilder som är lite mörka, där silhuetten av morgonljuset skapar en speciell känsla. Det är någonting som tilltalar mig men kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad.
Jag är inte rädd för att ta bilder där hud syns. Tvärt om! Det är vackert.. och så "nära" på något sätt.

Om jag ska kommentera min egen bild ovan så gillar jag lugnet och stillheten i den.
Den är tagen kring 5-tiden på morgonen och jag gillar att det bara är någonting som är taget ur vardagen.
Det gör även att det inte känns så tillgjort.

Jag låg vaken och tittade på honom där han låg. Så naturlig.
Vet inte om jag är känslig men vissa ögonblick får en att fälla en tår. Detta är en sådant ögonblick.
Vad är det egentligen som gör det så speciellt att ligga och titta på någon som sover?
Kanske är det bara för att jag är en väldigt tankspridd människa som älskar att fundera och filosofera som gör att det uppkommer känslor. Jag kanske har lärt mig att uppskatta varje sekund i livet? Varje ögonblick..



.


RSS 2.0