.

Ibland, även fast bilder inte är professionellt tagna eller följer de riktlinjer som är satta för ett snyggt taget fotografi, så kan dom vara otroligt vackra. Bara för att det är vad det är... eller för att den säger någonting.
Jag vet inte riktigt varför jag har fastnat för bilder som är lite mörka, där silhuetten av morgonljuset skapar en speciell känsla. Det är någonting som tilltalar mig men kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad.
Jag är inte rädd för att ta bilder där hud syns. Tvärt om! Det är vackert.. och så "nära" på något sätt.

Om jag ska kommentera min egen bild ovan så gillar jag lugnet och stillheten i den.
Den är tagen kring 5-tiden på morgonen och jag gillar att det bara är någonting som är taget ur vardagen.
Det gör även att det inte känns så tillgjort.

Jag låg vaken och tittade på honom där han låg. Så naturlig.
Vet inte om jag är känslig men vissa ögonblick får en att fälla en tår. Detta är en sådant ögonblick.
Vad är det egentligen som gör det så speciellt att ligga och titta på någon som sover?
Kanske är det bara för att jag är en väldigt tankspridd människa som älskar att fundera och filosofera som gör att det uppkommer känslor. Jag kanske har lärt mig att uppskatta varje sekund i livet? Varje ögonblick..